Neuropedagogen

26 september 2007 00:20

Undrar om det var Dysleximässan i Västerås? Undrar om Du gick förbi oss som pratade om att det är minst lika viktigt att upptäcka, bedöma, behandla och bemöta känselstörningar som det är att bemöta syn- och hörselstörningar; genom kompensation och stimulering genom lek- och fritidsaktiviteten, kosttillskott och anpassad kost!?
Har Du hört talas om att Omega 3-brist och proteinintolerans (mjölk, mjöl och/eller soja) kan ge störningar på förmågan att känna in bl.a den egna rörelsen (grundförutsättningen för att Du skall kunna automatisera de små precisa rörelserna som behövs i själva läs- och skrivprocessen). En sådan störning kallas kinestetisk perceptionstörning och kräver att rörelsen styrs med hjälp av synen och tanken (svårt när man skall läsa) vilket medför att skrivrörelse och läsrörelse kräver mkt energi om man ej får lov kompensera - jämförbart med en syn- eller hörselstörning om man ej får lov kompensera med glasögon eller hörapparat. Hur länge skulle man orka koncentrera sig på själva läs- och srivprocessen då? Och hur skulle man må efter ett halvår utan att få lov använda de kompensatoriska hjälpmedlen (glasögon/hörapparat) i själva läs- och skrivprocessen!? Precis lika dåligt som man mår om man inte får lov att kompensera känselstörningarna som påverkar läs- och skrivförmågan!
Skriv gärna en kommentar/fråga till mig i min blog; jag coachar gärna om Du/ni vill ha lite stöd i utvecklingsprocessen!
Lycka till!

Capricce

26 september 2007 14:13

Kära Neuropedagog, jag undrar om du har några vetenskapliga belägg för det du hävdar i din kommentar? I min familj finns två dyslektiker, tyvärr är ingen av dem jag. Ingen av dem är heller proteinintolerant eller har Omega 3-brist. Jag vill påstå att det du skriver är humbug. Tron försätter berg och för den det kan hjälpa är det väl utmärkt. Själv är jag reumatiker och blir ständigt utsatt för diverse "goda råd" om alla livsmedel jag bör undvika för att må bättre - till slut får jag endast leva på kärlek, solsken och sång om jag ska följa alla dessa s.k kostråd. På det blir man inte fet. Jag är ledsen, kära kvacksalvare, men i vårt fall är det bara förståelse, träning och bra tekniska hjälpmedel som verkligen hjälper. Dessutom är jag absolut av den uppfattningen att dyslexi INTE är ett handikapp eller en sjukdom som ska botas - tvärtom, det är framtidens människor som vi andra bara avundsjukt kan beskåda. De är kreativa problemlösare gjorda för ett flexibelt liv i bilder. Det du!