Nu har vi varit ute och käkat middag, som av en händelse så hamnade vi på samma hak som sist. Det blev två Samuel Adams och en pizza för mig och ett glas rött och en pizza till frun. Pizzastället som förövrigt heter Californien pizza kitchen och ligger på North Figueroa street är ett kanonställe, mycket folk men inte överbefolkat. Ett klart ess i LA.

Väl tillbaka på hotellet så bokade vi en tour imorgon som ska ta oss till Hollywood och Beverly Hills, vi får se om någon kändis stöter på oss där :-)

Nu ska jag dra igång tv och titta vad som bjuds. Är lite trött efter dagens bilfärd och känner inte för att gå ut på något hak och dricka bira.

Ny rapport imorgon

Vi lämnade San Simeon i morse efter en s.k "kontinental" frukost som lämnade mycket i övrigt att önska. Man ska inte klaga, det är inte ofta som frukost ingår här men eftersom kontinental frukost ingick på hotellet i San Francisco och den var helt ok så är vi väl lite bortskämda. Denna frukost bestod av juice, kaffe (=smutsvatten, absolut ingen smak), sötade flingor och mjölk, muffins och sockerkaka. Inget för oss. - Sen är dom förundrade över att dom är feta!!

Flingor och mjölk, kaffe och juice fick det bli. Frun gjorde ett försök på en chokladmuffins men det gick inget vidare...Själv fick jag kväljningar av synen bara. Sedan checkade vi ut och åkte vidare längs highway 1. Ungefär här tar den allra mest dramatiska delen slut och naturen blir "snällare". Så småningom svängde vi över på highway 101 som är lite snabbare och som tog oss förbi den "danska" staden Solvang som vi beslöt oss för att åka av för att titta på. Vi åkte bara igenom staden, vände och åkte tillbaka igen för att åter åka på 101:an. Solvang var absolut inget att ha, allt är bara konstgjort. Det finns absolut inget äkta skandinaviskt där. De danska hantverkare som grundade staden för länge sedan må rotera i sina gravar! Vilken turistfälla - men roligt som fenomen. Jag lägger upp någon bild här bredvid.

Så småningom kom vi fram till Santa Barbara, en otroligt söt stad nere vid kusten. Nästan alla hus har röda tegeltak och gatorna kantas av höga kaliforniska palmer. Vi närde en förhoppning om ett bad i Stilla havet - stränderna är jättefina här - men det visade sig vara ISKALLT... brrrrr. Så det blev lunch på piren istället och sedan åkte vi vidare mot Los Angeles.

LA är OTROLIGT stort, man åker och åker... och otroligt mycket bilar är det också, köer hela tiden. Jag fick lära dessa bilister lite offensiv bilkörning och efter ett par miles så hade dom fattat galoppen. Men till slut hittade vi avfarten till Downtown som skulle ta oss till hotellet och efter några svängar var vi där. Okey okey, vi körde lite lite fel, det gjorde vi, men vi hade full koll ändå så det var inga problem. Jättefint hotell! Och som sagt, ett dopp i poolen efter incheckning blev det. Snart ska vi ut och leta efter ett middagsställe - vad vi minns sen sist var det inte helt lätt i Downtown (förra hotellet låg också här) men idag är det å andra sidan inte söndag. Förhoppningsvis blir det utflykt till Hollywood och Beverly Hills imorgon.

Idag lämnade vi San Francisco och Golden Gate visade sig en sista gång för oss strax innan vi svängde in på highway 1 för första etappen mot Los Angeles. Och ja, jag körde faktiskt först nerför serpentinerna på Lombard street - det var kul! Och vi blev fotomål för många kameror på vägen ner. Highway 1, och särskilt den del som kallas Big Sur, erbjuder verkligen fantastiska vyer! "Eye-popping views" som det står i min Lonely Planet-bok om Kalifornien. Vägen snirklar sig fram längs bergen ovanför havet och ibland törs en höjdrädd person som min fru nästan inte titta :-) Men det är helt otroligt vackert, går nästan inte att beskriva. Jag lägger upp lite bilder här som ändå inte gör rättvisa åt den verkliga synen. Efter vägen såg vi också massor av olika fåglar, pelikaner, trutar och väldigt ofta stora örnar som seglade på vindarna från havet - vet inte vilken sorts örnar det var. Vi såg också sjölejon, man hör direkt när de är närheten - oljudet de för är obeskrivligt. Alldeles innan man kommer fram till San Simeon finns också en koloni med sjöelefanter som ligger och slappar i sanden. Dessa konstiga djur är utrotningshotade och finns inte på så många ställen i världen, men här ökar de faktiskt i antal. Vi åkte till motellet där vi skulle övernatta och slängde in väskorna och sen gjorde vi ett försök att komma upp till Herst Castle men det visade sig vara stängt för kvällen. Vi sörjde inte så mycket. Istället åt vi middag på en liten restaurang intill hotellet. San Simeon är inte mycket mer än några hus och ett par motell - men maten på denna lilla restaurang var verkligen otroligt god! Och tur att vi bestämde oss för en övernattning på vägen mot LA annars hade vi aldrig hunnit se allt fantastiskt som vägen erbjuder - bl.a den berömda "lonely pine", en ensamt träd på en bergknalle i havet, som varit ett populärt fotomotiv i 100 år. Imorgon går färden vidare från naturen och lugnet bland bergen till den brusande storsta'n

Klockan är nu nio lokal tid och vi har tagit vår sista promenad på Fishermans Wharf, ätit seafood och hustrun har shoppat lite. Imorgon bär det iväg till San Simeon efter att vi kört ner för lombardstreet som jag hoppas alla vet vilken det är annars så är den på bild 4 här under.

Nu ska vi packa väskorna så att vi är klara för avfärd efter frukost imorgon. Om vi har intenet på nästa ställe vet jag inte, men om, då kommer jag att skriva mer om etapp 1 av färden längs Highway 1.

Idag så åkte vi cable car till Union square och strosade runt i affärer och tittade. Efter en stund så hade vi kommit in i china town vilken är den näst största china town utanför kina, bara New Yorks är större.

Vi vandrade och vandrade tills magen kurrade och vi slank in på en kinesresturang och beställde Dim sum (en massa smårätter som kom in i en strid ström) och det sköljde vi ner med kinesiskt öl som heter tsingdao.

Efter en promenad på cirka 4 timmar så sitter vi nu på hotelrummet och vilar benen. Efter en dusch och lite vila så tar vi ny fart ikväll.

En tidig morgon och en snabb frukost sen var vi redo för båtturen över till "the rock" eller Alcatraz som den också heter , ön som började som ett fort för US Army (om vi räknar bort spaniorer och mexikaner) och sedan 1934 ett federalt fängelse som stängdes 1963.

Det var en säregen upplevelse att vandra inne i fägelsegångarna med autentiska ljud i hörlurarna och fd anställda och fångar som berättade om tiden där. Jag kan helt klart rekomendera denna tur om man är i San Francisco.

Väl tillbaka på fastlandssidan så petade vi i oss en chill dog mao en lite bamsigare korv med bröd, vita bönor och chilli, riktigt gott :-)

Mätta och med nya krafter gick vi långsamt utefter Fishermans Wharf upp till Ghirardelli Square där vi åt en Ghirardellis hot fudge sundae.

Efter en kort vila på rummet fortsatte vi kvällen på Fishermans Wharf med att strosa runt och titta på folk och i skyltfönstren åt lite seafood och gick hem vid 11 tiden för en god natts sömn.

Trafiken var tät med ej ogenomtränglig så vi for med lagom fart mot San Francisco. Efter cirka en timme så gick drömmen i uppfyllelse, en bilfärd över Golden Gate. Coolfaktorn i detta kan inte beskrivas med ord, det måste upplevas, vi hade tur för dimman var precis på väg in från havet men det höll sig klart hela färden över. Väl på rätt sida av bron så trixade vi oss ner till Fishermans Warf och hotellet vi har, det var inga problem. Efter att ha slängt in väskorna på rummet gick vi ut för att kolla omgivningarna och mäta i tid hur långt det var till pir 33  där vi ska ta båten till Alcatraz imorgon. Vi åt pasta med seafood och sköljde ner detta med ett lokalt öl som inte var så dumt. På vägen till restaurangen så tittade vi på sjölejonen vid pir 39.

Nu är det snart dags att hoppa i säng för skönhetssömnen så man är pigg och stark inför Alcatraz imorgon.

Efter en tidig morgon med en god frukost på hotellet så gjorde vi oss långsamt klara för avfärd från Santa Rosa. Vi åkte mot Sonoma för att besöka ett par vingårdar. Efter vägen såg vi ett "sagoslott" så vi svängde in för att närmare undersöka stället. Vi gick in men beslöt oss för att stå över provningen.

Nästa vingård vi besökte skiljde sig markant från "sagoslottet". Som ett garage modell större MEN med den skillnaden att ägaren själv jobbad hård med skyffel och vinpress. Vi provade fyra viner hos Chris Loxton. Vi körde sten, sax och påse innan och det slutade som vanligt med att jag blev förare. Men vad gör det, riktiga vinprovare spottar för att få ut mer av vinet. Alla vinerna var riktigt goda och det slutade med att vi köpte en flaska Merlot som vi fick signerad av Chris själv.

Ställe nummer tre var Benziger, ett familjebruk i den större skalan. Där åkte vi runt ägorna efter en traktor och fick gårdens historia berättad på ett roligt och informativt sätt. Ja det slutade som på förra stället med att vi köpte en flaska här också.

Efter allt detta vin så gav vi oss ut på matjakt och hittade en litet hak som serverade dom bästa hamburgarna.. Mums!!